Nu börjar det likna nåt med köket. Är inte helt klara än men jag kan börja se slutet.
Väven är uppe och det mesta är målat.
Jag har inte skrivit på ett tag för jag.......tja hur ska man säga......börjar dala neråt, som ett höstlöv. Känner mig orolig, trött, trött, trött och nere. Jag kan inte hitta någon orsak till mitt tillstånd just nu. Det bara är så. Vill mest av allt dar täcket över huvet och inte stiga upp. Hittar ingen själslig glädje för tillfället. Har tidigare haft ett par perioder av panikångest och lättare depressioner så jag känner igen det onda i själen. Nu är det ju tack och lov inte likadant varje dag, har bättre och sämre dagar. Hoppas innerligt att det inte varar så länge. Vill inte!!!
Härom dage läste jag en bok för min yngste om hur barn blir till, han har haft tusen och en frågor om det där. Så jag läste en bok som heter Per, Ida och Maximum. Där beskriver de ingående hur det fungerar. Sen kom han ett par dagar senare och undrade om jag oxå gjort det där. Ja, svarade jag. Jaha, då frågade han om jag gjort honomså. Ja, blev svaret då. Han såg ff lite konfunderad ut och sen frågade han om man bara behöver göra det en gång. Ja, var mitt svar återigen.
"Men", undrade han, "fick du inte göra det mer än en gång för att det skulle bli hela mig????"
Denna lilla människa!!!! Han kommer med de mest invecklade frågor. Men det är ganska kul för man får tänka till ibland så man kan svara honom på ett sätt som han förstår.
Nu börjar sängen lite försynt kalla på mig så:
Godnatt
6 kommentarer:
Jo, så kan det vara. Alla har vi våra "ups and downs". Några kanske mer än andra. Gäller att lära sig hantera dem antar jag? Och visst kan man få vara orkeslös och nere ibland, gäller bara att ta sig ur det också...
Per, Ida och Minimum - är inte det en jättegammal bok? Någonstans långt i bakhuvudet känner jag att den var omskriven i min egen barndom - eller iaf ungdom...
Natti-natti//M
Gud så gulliga frågor! Jag kan nästan längta tills mina barn börjar ställa dom... :-)
Hoppas att du snart mår bättre. Man kan ju inte vara på topp jämt och ständigt, det vet även jag...
Kram på dig!
Stora varma kramar och balsam till själen sänder jag dig!!!
hahaha...lille J.....
han och Tobbe har nog pratat om det där vid nåt tillfälle.
kram
Barn. Vilka intelligenta varelser. Det är Fantastiskt.
Fina Du, andas. Låt inte dig själv dala. Du förtjänar glädje.
Du är stark.
Rikta fokus utåt och ANDAS.
Jag tror på dig.
Kram
/ Miss Lyckad -En bok till dom som bryr sig! -
Jobbigt med det onda i själen, know the feeling...
per ida och maximum läste jag när jag var liten.... den är hmm detaljerad för små barn ?? ;)
Skicka en kommentar