Satt ute för en stund sen och kände på sommarkvällen. För ett ögonblick var det helt tyst från bilar. Hörde Näktergalen och "vår" koltrast. Då kändes det verkligen att sommaren snart är här på riktigt. I sådana ögonblick brukar jag låta tankarna flyga fritt, och upptäckte hur lycklig jag är ändå.
För ett par år sedan gick jag igenom en oerhört tuff separation, efter det var jag med om en bilolycka (eller rättare sagt 3 st på ett halvår). Olycka nr 1 var en frontalkrock och jag skadade mig ganska mycket i nacke, rygg och hals. Därför är jag ff sjukskriven. Ja det är jobbigt att alltid ha ont ont ont och Ja det är trist att gå hemma jämnt. MEN..jag kan sitta ute och och lyssna på näktergalens sommarsång, jag kan krama och gosa med mina barn, jag kan krypa in i min sambos famn, jag kan läsa, jag kan laga mat, jag kan åka till min goa systeryster och slå ihjäl ett par timmar med prat, jag kan lukta på blommor, jag kan älska. Jag LEVER !
"Livet är ett ögonblick mellan två blinkningar"
På torsdag nästa vecka ska jag på min störste sons första skolavslutning. Känns högtidligt!
Det ska vara i kyrkan. Den blomstertid nu kommer ska sjungas och barnen ska sjunga något.
Min lille kille. Han e så go. Har nära till skratt, och e så snusförnuftig ibland att man nästan hoppar till. Han har varit så go mot sin lillebror nu när han haft ont i sin arm. Hjälpt honom och hämtat grejer till honom och varit allmänt alldeles go. Trots att de bråkar som illrar om en köttbit (bråkar de om köttbitar??) så månar de om varandra när det gäller, det värmer ett mammahjärta.
Kram på er och ta vara på ögonblicken.
8 kommentarer:
Även när livet känns riktigt jobbigt så får man ju försöka tänka på att det (tyvärr) alltid finns dom som faktiskt har det värre...
Bara att vi bor i Sverige gör oss lyckligt lottade!
Ha en härlig dag i solen!
Kram.
Hej!
Tack för omtanke!!
Nej, jag lever fortfarande, bara mycket jobb just nu.
Ska på min sons SISTA skolavslutning om ca två veckor.
Fast han är jätteliten också, men stor ändå på nåt konstigt sätt...
Vänta får du se,
Sommarsol till er alla//M
Visst är det så. En blinkning sen är ögonblicket borta. Allt kan vara förändrat till det bättre eller sämre i ett slag.
Första skolavslutningen måste vara stort :)
Så härligt att du kan njuta av de fina stunderna även om jag förstår att de tunga finns där. Men de lämnar vi därhän just nu. Fortsätt njuta nu. Kramar...
Hej.
Det var mycket värme som strömmade ut fån de nerplitade orden. Ja, dagarna som kommer och går; Det är Livet.
Att stanna upp och känna, "bara" Känna, kan vara den stora skillnaden mellan ljus och mörker, som blinkningar...
Ha en Fin dag!
/ Miss Lyckad -En bok till dom som bryr sig! -
Skicka en kommentar