Dagen efter vårt haveri så gick färden vidare mot Styrsö. Denna dag var kall regnig och eländig. Iallafall vägen från Bua till skärgården. Därinne blev det lite lugnare. Lyckligtvis slapp jag sjösjukan nu. Den är underlig för den bara kommer, helt plötsligt. Man sitter i godan ro och som en blixt från en klar himmel känner man: "Alle man ur vägen, jag måste spy...............NU"
Nog om det. Vi kom i hamn lugnt och still utan fler missöden. Efter styrsö åkte vi vidare till Snobbarnas paradis. Marstrand! Vägen dit var otroligt vacker. Mycket öar och...........ja...........vet inte riktigt hur jag ska beskriva det. Lugnt, behagligt och fridfullt. Vi kom fram ganska tidigt på dagen så vi hade hela em på oss att flanera lite och bara ta det lugnt.
Dagen därpå gick vi till en naturhamn. Det var en annorlunda upplevelse. Vi låg vid en helt tom ö. Bara klippor och lite buskar här o var. Inga toaletter och inga duschar, man fick helt enkelt uträtta sina behov i moder natur. Men det funkade det oxå. Det var en riktigt fin kväll vi fick där. Hyfsat varmt och molnfri himmel, så där satt vi, 5 båtar förtöjda tillsammans och spelade gitarr och sjöng.......kändes som pripps blå reklamen....blå blå vindar och vatten, blå blå himlar och hav.............Idylliskt!!
Sista dagen seglade vi sista etappen upp till Ljungskile. Hade fint väder hela tiden förutom (naturligtvis) när vi var en kvart från att lägga till. Då öppnade himlen sig.
Sen var det bara att packa ur bilen och bege oss hemåt. Kändes urkonstigt att sätta sig i en farkost som inte gungade hela tiden. På tal om att gunga så e det en skum känsla när man kommer iland ch allt ff gungar. Var på toa i Marstrand, och tappade balansen och snubblade bakåt.........mitt på torra land. Kände mig heldum! Men å andra sidan är det antagligen en ganska vanlig syn i en hamn, kan ju hoppas det iallafall.
Så nu är det till att vara hemma några dagar och sen på det en vecka till. Längtar!! För oavsett om jag har varit sjösjuk och båten har kryllat av folk, och ensam är ett ord som inte existerar på en båt så....................jag har blivit kär....................i segling. Detta vill jag definitivt fortsätta med.
Det var så skönt, lugnande och alldeles underbart, för att inte tala om hur härligt trött man varit på kvällen. Men jag saknade ungarna massor. Och det var sååå skönt att träffa dem igen, och få de där gosiga kramarna och höra dem säga Jag älskar dig mamma....................
Nu ska jag gå och titta till dem pussa dem på pannan och viska i deras öra att jag älskar dem. Sen ska jag sova!!!
Go'Natt
3 kommentarer:
Och, du älskar dom över allt annat. Dina barn, från din kropp, från din själ. Det är poesi i livet.
Sol, vind och vatten, det är ögats glitter. Själens vagga.
Jag brukar snubbla för jämnan, =), hi, det ... ja.
Du, kram
Jag e hemma en sväng igen.
/ Miss Lyckad -En bok till dom som bryr sig! -
Är inte nån seglartyp, däremot har jag tillbringat många somrar och helger på sjön i motorbåt.
Inte alltid så himla skoj när man är barn. Kommer ihåg en resa över till Åland som det regnade konstant på... Fast jag har turen att aldrig bli sjösjuk hur mycket det än gungar. Skönt.
Och alltid lika härligt att komma hem, var man än varit.
Borta bra men ...
Och egna ungar är ju alltid dom man älskar mest, det är särskilt när man varit ifrån dom som man kommer ihåg det.
Hoppas nästa tur blir lika trevlig.
Ha det gott//M
förutom guppandet pch gungandet då....
jag köper kvällen med gitarr och sång...så om du seglar så sjunger jag :)
Ungarna ja, herregud, K rycker in i lumpen på måndag....
Hur gick det till??
Skicka en kommentar